julo och mimo

hejs
jag höll talet idag
jag minns inte vad jag sa eller när jag sa det
orden bara sprutade ut och huller om buller kom de också
tur att jag har fina kompisar som kan säga att jag va bra ändå
då blir man ju som ändå varm inuti

jag är duktig med körkortet också
men jag tror inte det kommer räcka
har inställningen att jag nog aldrig kommer klara det
"hoping for the best but expecting the worst"
lite forever young-sanning
lika bra
besvikelse måste vara den värsta känslan

har funderat lite till och från
har kommit på att herre herre herregud vad pluttiga vi är
vi människor alltså
tänka sig så liten betydelse vi har
och vad ska det ge att jag finns när jag bara tänker tankar som 194860 tänker exakt just nu
och alla som är döda nu kanske också hann tänka

gosh
lifvet asso
vilken pärs

/jules